Det är dessa stunder som man på riktigt inser hur mycket man saknar livet hemma i Sverige och alla nära och kära.
Några år av ens liv är inte mycket men det känns som vi varit borta länge nu...
Nu skall jag gå och väcka min man som somnat när han lade Siri (as usual...) och sen blir det ett glas rött och första avsnittet av Solsidan. Det blir säkert en bra lördagkväll.
Kramar till er alla!
Förutom syrran kom även vår kusin och hennes mamma på besök en kväll denna veckan. Härligt med släkten, särskilt när man är så långt borta! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar