16 december 2011

Culture training day


Creating a life in China
And enjoying it!

Idag lämnade vi barnen med ayin för första gången. Det var culture training på Volvo hela förmiddagen. Intressant och tänkvärt men vi undrar varför vi inte fick ett tillfälle innan flytten. För att förbereda oss på de första utmaningarna i denna kultur. Nåja, idag kunde vi iallafall få svar på några av våra frågor och det var en intressant förmiddag.

Kvinnan som höll i dagen kom från global talent development center. Hon berättade att Kinas kultur (er) kan liknas vid Europa med alla dess länder, språk, kulturer och styrning. Det sägs att för varje 2 timmars bilfärd längst kusten så kan ex språk, traditioner och seder förändras totalt. Till och med lagar och regler kan skilja sig åt ganska mycket mellan större provinser. Antalet berättigade pappadagar vid barns födelse är ex 3 i Shanghai och 10 i Beijing...

Vi fick lite mer förståelse för det som vi ibland uppfattar som framfusighet och girighet hos kineserna -vilket delvis har sin grund i de förhållanden som flertalet kineser levde under bara för några årtionden sedan, då man inte visste om man skulle få mat för dagen och en "vanlig" arbetare kunde tjäna 400:- i månaden. Idag är den osäkerheten snarare beroende på den mycket snabbt växande ekonomin och människor måste anpassa sig till en osäkert och föränderlig omvärld och omgivning. Även statens snabba vändningar när det gäller lagar/regler och policys som kan ändras från den ena dagen till den andra leder till större osäkerhet. Du vet aldrig vad du kan förvänta dig...Det är lika bra att sträva efter att få löneförhöjningen eller bonusen direkt för i morgon vet du inte om det gäller längre...detta beteende sitter så djupt och dennas ständiga tävlan om "vad jag skall få" kommer nog att finnas kvar länge länge.

Att lära sig leva i Kina innebär att lära sig eller kanske snarare acceptera att ens värderingar utmanas. Varje dag, hela tiden. Den sk comfort zonen får sig en törn och man måste försöka hitta en balans i livet, där man klarar av att leva med att se människor fara illa eller man "tvingas" att äta mat som man inte vet vad det innehåller. Hitta sin "bottom line" och slutligen finna sig tillrätta någonstans mitt emellan...dit är vi på väg nu.

Godnatt alla! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar